Stråk mot Segregation?

Stråk i stadsplanering

Stråk är ett stadsbyggnadsbegrepps om blivit allt vanligare i stadsplanering och i översiktsplaner. Sedan Boverket publicerade sin rapport om Socialt hållbara städer 2010, har stråk varit ett sätt att anlägga sammanhängande förbindelser för att stärka de fysiska sambanden mellan olika stadsdelar. Svenska kommuner har planerat och utformat stråk i syfte att övervinna barriärer, främja kopplingar mellan socioekonomiskt olika stadsdelar samt förbättra tillgängligheten till stadsdelscentrum, parker och tätortsnära natur. I exempelvis Malmös och Lunds översiktsplaner omnämns att stråk syftar till att motverka segregation, koppla samman stadsdelar och allmänna platser samt främja den urbana biologiska mångfalden (Lunds kommun, 2018; Malmö kommun, 2023).

Samtidigt som stråk blivit vanligare i stadsbyggnad och stadsplanering de senaste två decennierna har segregationen bitit sig fast, städerna har förtätats och klimatförändringarna har lett till behov av mer grönska. Med utgångspunkt i stadsplaneringens ansats att motverka dessa utmaningar genom att anlägga stråk genomfördes en studie om planeringen av stråk som sammanhängande förbindelser i de tre kommunerna Malmö, Lund och Staffanstorp (Fig. 1). En intervjustudie (Bryman, 2008) genomfördes med ett tjugotal planerare, som utöver intervjun även ombads rita de viktigaste stråken i sin stad. Baserat på statistik över inkomst, befolkning och fastighetsregistret (SCB, 2021; 2024) gjordes en visualisering av socio-ekonomiska skillnader med hjälp av QGIS (Fig. 2). Undersökningen syftade till att svara på hur stråk används som stadsbyggnadsbegrepp i planeringen. Vad är syftet med att använda stråk i planeringen? På vilka sätt och i vilken utsträckning kan stråken stödja sammanhängande förbindelser mellan socio-ekonomiskt olika stadsdelar och mellan stad och naturområden?

Stråk och mobilitet

Inom stadsbyggnad och planering förekommer ett flertal begrepp som har fokus på att främja sammanhängande förbindelser mellan stadsdelar. Några av de mest kända exemplen är: ”serial vision” (Cullen, 1961); ”imageability” (Lynch, 1961); ”livet mellan husen” (Gehl, 1971; 2010); livliga, väl integrerade gator (Jacobs, 1961), integrationsmåttet ”space syntax” (Hillier, 1996) och ”urbana korridorer” inom New Urbanism (Duany och Plater-Zyberk, 1993). Den svenska motsvarigheten till dessa begrepp är ”stråk”. Inom stadsbyggnad kan stråk definieras som en urban korridor som spänner över flera skalor; som ”rörelsekorridorer som förbinder stadsdelar och knutpunkter och kopplar samman lokala och regionala skalor” (Grundström, 2014; 2019; Grundström et.al., 2026). Ett stråk inbegriper både mobilitet, i form av förflyttningar av människor eller fordon samt morfologi, då det kan ha olika utformning (Grundström 2019). Det kan ta formen av ett sammanhängande cykelstråk, ett gångstråk, ett shoppingstråk och/eller ett kollektivtrafikstråk (Malmö kommun, 2023).

Det förnyade intresset för stadsbyggnad och utformning av sammanhängande förbindelser med fokus på rörelse, flöden och förändring under de senaste två decennierna kan sannolikt kopplas till betoningen på mobilitet (vilket ofta refereras till som ‘the mobilities turn’) i såväl forskning som praktik. Genom skillnader i människors möjligheter att förflytta sig eller tvingas vara bundna till en viss plats har mobilitet blivit ”en av vår tids mest stratifierande tillgångar” (Bauman, 2000). Mobilitetens betydelse har lett till att det offentliga rummet har omdefinierats som ”länkat-i-rörelse” (Jensen, 2009), baserat på ”nya narrativ och nya normer” inom stadsbyggnad (Carmona, 2015). I en alltmer mobil värld är mobilitet en tillgång, det utgör ett slags ”nätverkskapital” (Urry, 2007). Nätverkskapital är en produkt av individers relationer till andra individer och till bebyggelsens förutsättningar (Urry, 2007), och därmed beroende av förekomsten av fysisk infrastruktur. Inom stadsplanering har vikten av mobilitet och sammanhängande förbindelser framhållits av bland andra Fainstein (2010) som hävdar att stadsrummet bör vara ”allmänt tillgängligt och varierat” och att ”gränserna mellan stadsdelar bör vara porösa”. I samma anda påpekar Sennett (2018) vikten av ”genomsläppliga gränser” i stadsrummet i form av sociala rum. Sådana rum kan bestå av byggnader som vetter mot gatumiljön, torg och grönområden mellan socioekonomiskt olika stadsdelar, lekplatser och parker samt övergångar från rika till fattiga områden. Stråk som stadsbyggnads- och planeringsbegrepp finns inom samma sfär som dessa tankefigurer. I en mobil värld blir stråk ett viktigt stadsbyggnadsbegrepp.

Mobilitet och kopplingar är i fokus när planerarna beskriver vad ett stråk är. En planerare påpekar att ”Stråk är ju allting som connectar allting liksom/…/ Nätet i staden liksom kan man väl säga, som kan vara lite olika [utformat]” (P15). En annan planerare ser förflyttningar som centrala i stråk: ”Man pratar om stråk och kopplingar /…/ jag skulle säga att det har en ganska stor förankring i människors sätt att ta sig fram. /…/Så det skulle jag säga är kittet i begreppet stråk, alltså förflyttning för människor på olika sätt” (P17). Ytterligare en planerare reflekterar över mobilitet: ”Det kanske är mer när vi pratar om flöden och hur människor rör sig i stan eller i sina miljöer. Den här sekventiella upplevelsen av sin bostadsort eller vad det kan vara, att man tänker mer i kedjor och då blir ju stråk ännu starkare: Hur rör du dig från en plats till en annan? Och vad händer mellan de här olika målpunkterna som du ska besöka längs vägen? För det är ju hela vårt vardagsrum kan man säga när man rör sig ute i stan. Så att det är jätteviktigt”. (P14).

Stråk i översiktsplaner och projekt

Stråk används i översiktsplaner från såväl Malmö, som Lund och Staffanstorp. I Malmös översiktsplan ingår stråk som en del av stadsplaneringen för att motverka segregation: ”Genom att bryta ner barriärer, stärka stråk och skapa jämnt fördelade destinationer och attraktioner skapas förutsättningar för en mindre segregerad stad” (Malmö kommun, 2023). Lunds strategi för markanvändningsplanering syftar till att ”fokusera på knutpunkter och stråk i stadsutvecklingen. Förtätning prioriteras utifrån stråk och knutpunkter som förbinder stadsdelar och områden” (Lunds kommun 2022). Och i Staffanstorp ingår stråk i grönsatsningen i nya bebyggelseprojekt: ”De framtida utvecklingsområdena kommer också att omfatta grönområden såsom parker, gröna stråk och lekplatser” (Staffanstorps kommun, 2023).

Ett av de första stråken som utformades och anlades var Rosengårdsstråket i Malmö (Figur 3 & 4). Syftet med stråket var att knyta ihop stadens utsatta områden med centrum och det relativt nybyggda Västra Hamnen. Nya platsbildningar, ny markbeläggning, markeringar och belysning finansierades delvis med medel från EU och från Delegationen för Hållbara städer (Malmö stad, 2009). Rosengårdstråket kan ha varit en startpunkt för fler städer att ta efter tankarna om vikten av sammanhängande förbindelser.

Visualisering av segregation och planerarnas ritade stråk

Kartläggningen av planerarnas ritade stråk och visualisering av hushållens årliga medianinkomster, som genomfördes 2021–2023, visar att det finns en överensstämmelse mellan de intervjuade planerarnas stadsplaneringsmål och de rådande segregationsmönstren, vilket inte tidigare har identifierats i forskningen. Ett av de främsta målen med stråk är just att motverka segregation genom att anlägga sammanhållna förbindelser genom staden. Föreställningarna om vikten av stråk handlar om att stråk kan främja stadsrum ”där olika grupper interagerar” (Sennett, 2018), och stråken kan fungera som genomsläppliga gränser mellan stadsdelar där ”saker flödar in och ut” (Sennett, 2018). Planerarnas ritade stråk kombinerat med QGIS-kartorna visar tydligt att stråken verkligen leder genom socioekonomiskt olika stadsdelar.

Malmös stråk och segregationsmönster

Planerarnas skisser av Malmös viktigaste stråk, tillsammans med QGIS-kartan, visar att tre av de fyra huvudstråken leder mellan välbärgade och utsatta områden (Fig. 5): det så kallade Eko-stråket (1) leder genom flera bostadsområden med låg inkomst, ansluter till strandpromenaden i norr, och i söder är stråket planerat att leda vidare till Bunkeflos strandängar. Rosengårdstråket (2) sträcker sig mellan Rosengård, ett så kallat utsatt område, och Västra Hamnen, ett välbärgat bostadsområde vid kusten. På samma sätt går Öst-väst-stråket (3) genom bostadsområden med varierande medianinkomst. Ur-stråket (4) längs kusten förbinder dock inte stadsdelar med varierande inkomster utan leder genom medelinkomstområden.

Lunds stråk och segregationsmönster

I Lund (Fig. 6) kan liknande tendenser urskiljas även om skillnaden i disponibel medianinkomst är lägre. Kunskapsstråket (1) går från bostadsområden med lägre medianinkomst, genom medelinkomstområden i stadskärnan till stadens nordöstra utvecklingsområde Brunnshög. Värt att notera är att områden med lägre inkomster i stor utsträckning är kopplade till Lunds stora studentpopulation. Hardebergastråket (2) går genom områden med låga och medelhöga inkomster. Det planerade stråket (3) mellan ett bostadsområde i söder och ett nytt bostadsområde i väster förbinder områden med låga och medelhöga inkomster.

Staffanstorps stråk och segregationsmönster

Staffanstorp är den kommun som har de lägsta skillnaderna i medianinkomst (Fig. 7). Staffanstorp är en liten pendlarstad med begränsad andel miljonprogramsbebyggelse och stor andel friliggande bostäder. De två befintliga gång- och cykelstråken (1) leder båda genom olika medelinkomstområden, och ett av stråken leder längs de nedlagda järnvägsspåren mellan Staffanstorp och Malmö (2).

Stråk genom stads/landskapet

I intervjuerna som genomfördes i samband med kartläggningen framkommer en komplex bild av stråk, där stråken syftar till att motverka segregation, skapa högkvalitativa stadsrum och ge plats för grönska när städerna förtätas.

Segregation

Att motverka segregation är ett bland flera syften med utformning och anläggning av stråk. Malmö är den stad som har tydligast fokus på att motverka segregation och ojämlik tillgång till värdefulla stadsrum. I Malmös översiktsplan anges till exempel att stråk ”skapar förutsättningar för en mindre segregerad stad” (Malmö stad 2023). Dessutom tar de intervjuade planerarna upp frågor om socioekonomiska skillnader och påpekar att det spelar roll i vilken del av staden människor bor. Enligt en planerare:”…finns det ju också stora ojämlikheter i hur mycket man rör på sig och medellivslängd och liknande i Malmö som har, som hänger ihop med socioekonomi. Så att vi försöker absolut titta på en geografisk spridning och en likabehandlingsprincip, att vi ska sprida vårt framför allt utbud – vad vi programmerar parkerna och liknande – mer jämnt över staden” (P7). En annan planerare tillägger: ”Och där vet man ju till exempel att det är sämre ställt med motion och så till exempel i socioekonomiskt sämre områden. Och då är det ju bland annat vår uppgift att se till att de möjligheterna förbättras. Till exempel i promenadstråk. För alla kanske inte vill kasta sig ut och spela boll, eller så, utan motionsslingor är ju också ett arbete som alltid pågår” (P6).

Den vikt som läggs vid segregation varierar dock mellan de tre städerna. Även om några planerare tycker det vore intressant att beakta bostadssegregation i samband med stadsplanering har varken Lund eller Staffanstorp tagit med frågan i sina översiktsplaner. En planerare förklarar: ”Lunds kommun har ju inga sådana särskilt socioekonomiskt utsatta områden utan det är, vad ska jag säga, relativt jämnt. Och sen så eftersom då Lund är en väldigt välmående kommun så har vi inga sådana där superdippar. Men /… / vi har heller inte så mycket analys på just den biten kring socioekonomiska strukturer och tillgång till olika, ja, samhällsstrukturer, däribland parker och så. Det här hade jag ju jättegärna sett liksom att man kunde få svart på vitt vad det var för någonting” (P17).

Värdefull stadsmiljö

En fråga som är sammankopplad med stråk och segregation är vikten av jämlik tillgång till värdefulla urbana miljöer. I likhet med Fainsteins (2010) argument att städer behöver ”rikligt med offentliga utrymmen som är varierade och allmänt tillgängliga” hävdar stadsplanerare att stråk är ett av de centrala sätten att skapa högkvalitativa stadsrum som är tillgängliga för alla. En planerare förklarar att stråk utgör en grund för den urbana strukturen och ett sätt att ”läka” det fragmenterade stadslandskapet. Planeringen har genomgått ett paradigmskifte, från att planera enklaver till att ”försöka läka stadsnätet och skapa framsidor som är allmänna platser som, som är tillgängliga för alla och som man kommer till även om man inte har sökt sig dit. /…/  Så det viktigaste med allmänna platser eller stråk är att det är det som är stadens system (P 19). En annan planerare förklarar att människors tillgång till värdefulla stadsmiljöer blivit viktigare: ”…i Malmö, så är ju den sociala aspekten, tycker jag, väldigt närvarande. Att tillgänglighet inte bara är en teknisk term som vi använder oss av sedan femtio år tillbaka, utan det är också en term som gör att det faktiskt är möjliggörande för människor med olika bakgrund och så, socioekonomisk bakgrund och så, för att just kunna ta del av staden” (P4).

Grönområde

En ytterligare aspekt av stråk är betydelsen av grönområden som blivit allt viktigare i städer, både för medborgarna och för lokalpolitikerna (Malmö kommun, 2023; Lunds kommun, 2022; Staffanstorps, kommun 2023). Men samtidigt är de politiska målen inriktade på förtätning, vilket leder till motsättningar från planeringens perspektiv. En planerare förklarar: ”Och det är ju liksom knäckfrågan nu när vi förtätar staden och vi bygger inåt, att få de här gröna ytorna och stråken. För att det är inte lätt att hålla god exploatering. Det är lätt att det gröna kommer liksom sist när alla ytor ska, alltså när man gör anspråk på ytorna i staden” (P7). En annan planerare pekar på att stråken kan komma i fokus när förtätningen tilltar. Jag tror det här med stråk kommer kanske bli ännu viktigare, för vi kommer kanske inte att få de här stora sammanhängande parkerna. Det blir inga nya Pildammsparken. Och då blir stråken ännu viktigare. Och att de också blir inte bara en transportsträcka från A till B, utan att det blir mer som en kedja av platser eller händelser, platser eller något sådant, efter varandra som hänger ihop på något sätt. Till exempel genom träd eller någonting som signalerar att det hänger ihop (P8). Även om gröna stråk utgör en möjlighet till mer grönska i städerna uttrycker flera planerare en oro och menar att städerna kommer att bli ytligt sett ”grönare” utan att det tillkommer nya, större grönområden eller offentliga platser. Utöver den begränsade och minskande andelen grönområde inne i städerna (Malmö stad, 2023) har de tre kommunerna en utmaning när det gäller tillgång till tätortsnära natur och grönområden. Här finns Sveriges lägsta andel allemansrättslig mark (Region Skåne, 2009), tätorterna ligger inbäddade i jordbruksmark och det finns få stråk som leder mellan tätorter och omgivande landskap.

Stråk mot segregation?

Vikten av jämlik tillgång till värdefulla urbana och gröna rum är en ansats som tydligt framkommer i planerarnas svar. Därmed är det inte sagt att planerarna tror att enbart ett stråk kan motverka städernas socio-ekonomiska skillnader. Samtliga planerare som intervjuats är mycket medvetna om alla de utmaningar och motsättningar som finns vad gäller att balansera olika mål som politikerna ställer upp för stadsutvecklingen. Stråk är ett begrepp som generellt sett syftar till att skapa sammanhängande fysiska förbindelser i stadsrummet. Den breda definitionen kan å ena sidan leda till att begreppet framstår som urvattnat, men å andra sidan kan bredden innebära intressanta tolkningsmöjligheter och användningsområden. Här finns fortfarande möjligheter att utveckla tankarna om stråk, särskilt vad gäller förbindelser ut i landskapet.

Not

Tack till Martin Grander som har gjort QGIS analysen, Mathilda Rosengren som har medverkat vid intervjuerna och Edith Grundström som har gjort visualiseringar.
En mer utförlig version går att läsa i följande artikel: Grundström, Karin, Grander, Martin, & Rosengren, Mathilda (2026). Stråk: towards designing green, place-bound connectivity in Scania, Sweden? Journal of Urban Design, 1–20. https://doi.org/10.1080/13574809.2026.2663089

Stort tack till alla planerare som medverkade i intervjuerna!

Referenser

Bauman, Zygmunt (2000). Liquid Modernity. Polity Press.

Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling. Boverket.

Bryman, Alan (2008). Social Research Methods. Oxford University Press.

Carmona, Matthew (2015). “Re-theorising contemporary public space: a new narrative and a new normative”. Journal of Urbanism 8 (4): 373-405.

Cullen, Gordon (1961). The Concise Townscape. Butterworth Architecture.

Duany, Andres, Plater-Zyberk, Elizabeth (1993). ”The Neighborhood, the District and the Corridor”. In The New Urbanism: Toward an Architecture of Community, xvii- xx, edited by Peter Katz. McGraw-Hill.

Fainstein, Susan (2010). The just city. Cornell University.

Gehl, Jan (1971). Livet mellem husene. Arkitektens förlag.

Gehl, Jan (2010). Cities for people. Island Press.

Grundström, Karin (2014). ”Stråk mellan öst och väst, Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap”. I Strategier för att hela en delad stad. Samordnad stadsutveckling i Malmö, Mapius Nr:16, s. 17–28,  red. by Carina Listerborn and Karin Grundström. Malmö University.

Grundström, Karin (2019. “Planning for Connectivity in the Segregated City”. Nordic Journal of Architectural Research, (31) 1: 9-32.

Grundström, Karin, Grander, Martin, & Rosengren, Mathilda (2026). Stråk: towards designing green, place-bound connectivity in Scania, Sweden? Journal of Urban Design, 1–20. https://doi.org/10.1080/13574809.2026.2663089

Hillier, Bill (1996). Space is the machine: a configurational theory of architecture. Cambridge University Press.

Jacobs, Jane (1961). The death and life of great American cities. Random House.

Jensen, Ole B. (2009). “Flows of meaning, cultures of movement – urban mobility as meaningful everyday life practice”. Mobilities (4) 1: 139-158.

Lynch, Kevin (1961). The Image of the City. M.I.T Press.

Malmö stad (2009). Hela Hyllie hållbart! Dialog-pm 2009:2. Stadsbyggnadskontoret.

Malmö stad (2023). ”Grönyta per invånare minskar enligt Statistiska centralbyråns beräkningar”. Miljöbarometern, Malmö.

Region Skåne (2009). Markanvändning i Skåne, Strukturbild för Skåne. Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling.

Sennett, Richard (2018). Building and Dwelling. Ethics for the City. London: Penguin Books Ltd.

Statistics Sweden. 2021; 2024. Registerdata: Hushåll 20+ år efter köpkraft, 31 dec 2019

Urry, John (2007). Mobilities. Polity.

Översiktplaner

Malmö kommun (2023). Översiktsplan för Malmö 2023.

Staffanstorps kommun (2022). Översitksplan 2020–2024, Del 1. Markanvändning.

Lunds kommun (2018). Lunds kommuns översiktsplan, Del 2 Markanvändning och hänsyn.

Lunds kommun (2025). Lunds kommuns översiktsplan.

Biografi

Karin Grundström är professor i arkitektur vid Institutionen för Urbana studier, Malmö universitet. Grundström utforskar den byggda miljöns vardagliga användning, det praktiserade och levda rummet, kartläggningspraktiker samt människors utformning av sin närmiljö. Särskilda forskningsområden inbegriper appropriation, bostäder, genus, grindning och segregation.