Bostadsbristens smålägenheter
Smålägenheter infördes som en ny kategori 2014 och riktar sig till unga vuxna. Före 2014 var ytan för nybyggda bostäder på ett rum och kök mellan 31 och 55 kvadratmeter – men efter att smålägenheter som en ny kategori infördes minskades ytan till max 35 kvadratmeter och olika funktioner tilläts överlappa. Smålägenheter har byggts i flera svenska städer under de senaste åren, men få undersökningar har gjorts av konsekvenserna av att ytan minskats med ca trettio till fyrtio procent. Vilka erfarenheter har unga vuxna av att bo i smålägenheter? Hur påverkas utformningen och kvalitén av att ytor minimeras?
Det råder bostadsbrist i Sveriges kommuner och har gjort under lång tid. Höga produktionskostnader framstår som en av de främsta faktorerna till att inte tillräckligt många nya bostäder byggts. I syfte att minska produktionskostnader har smålägenheter presenterats som en del av lösningen på problemet (Boverket, 2021). Men trots minskad yta ser vi fortfarande höga priser på bostadsmarknaden. Minskad yta och en ökning av smålägenheter är något som förekommer i hela landet, men är mest påtagligt i storstäderna som växer snabbast. Bostadsbristen idag påverkar främst låginkomsttagare negativt, dels genom svårigheter att komma in på bostadsmarknaden, dels genom försämrad standard på lägenheterna (CRUSH, 2016). Ett allt större problem är priserna som inte möter befolkningens betalningsförmåga (Tykesson, 2022). Det blir allt vanligare att människor hamnar i en situation där de själva inte kan bestämma över sin boendesituation.
Definitionen av smålägenheter är en ”lägenhet som har en boyta på maximalt 35 kvadratmeter”. De ändrade byggreglerna innebar att ytan minskades till mellan ca 21 och 35 kvadratmeter. Dessutom förändrades reglerna så att funktionerna för daglig samvaro sömn/vila får överlappa varandra på samma plats, samt att måltid och hemarbete får överlappa (Hernsell Norling, 2015). I plan- och bygglagen finns endast rekommendationer och allmänna råd vid utformning av smålägenheter. Råden gäller antingen lägenheter under 35 kvadratmeter eller lägenheter över 35 kvadratmeter. De nya byggreglerna som införs i juni 2025 innebär att det finns så kallade funktionskrav för exempelvis ‘en god natts sömn’, men inga specifikationer av yta. Dessutom har Boverket, Lantmäteriet och SCB inte samma definitioner och krav, vilket gör det svårt att undersöka smålägenheter och uppskatta hur utbrett fenomenet har blivit (Grundström, 2022). Det är svårt att veta hur många smålägenheter som byggts eftersom vare sig Boverket, SCB eller kommunerna registrerar storlek på ytan. I SCBs statistik anges antalet rum.
En konsekvens av förändringarna är att utvecklingen under 2010-talet utmärker sig genom att det för första gången, jämfört med föregående decennier, byggs sämre bostäder (Nylander i Caldenby & Hallemar, 2020). Eftersom 21 kvadratmeter inte är ett minsta krav på yta, utan en rekommendation, kan lägenheter mindre än så byggas (Grundström, 2022). Ytan pressas och 2021 byggdes 450 lägenheter på så lite som 18 kvadratmeter i Malmö och fler planeras att byggas i andra delar av landet (Expressen, 2021). Samtidigt som det byggs allt mindre bostäder visar tidigare forskning att mindre boyta kan leda till sämre hälsa och minskat deltagande i samhället (Sandberg & Grander, 2021).
I den här studien har fyra smålägenheter analyserats. Studien genomfördes 2022 och baseras på semi-strukturerade intervjuer (Bryman, 2016) med fyra unga vuxna, vilket i kombination med fotoelicitering har bidragit till en djupare förståelse av hur bristande bostadskvalitet påverkar vardagslivet för den boende. Påverkan på bostädernas arkitektoniska kvalité har analyserats med hjälp av sju egenskapsfält (Nylander, 1999). Planerna är möblerade efter hur det såg ut när intervjupersonerna bodde i lägenheterna och lägenheterna presenteras med utvalda fotografier som de boende tagit.
Fyra smålägenheter
Katarinas vindsvåning med snedtak
Katarina är 25 år gammal och studerande. Hennes hyreslägenhet är lokaliserad i Malmö med en boarea på 26 kvadratmeter. Hon har bott där i ungefär ett år och den främsta anledningen till att hon flyttade dit var för att hon ville ha ett eget boende. Tidigare har Katarina delat bostad med andra personer, men kände att det inte passade henne. Till sommaren kommer hon flytta ut från lägenheten då hon har fått jobb på annan ort. Hon säger att även om hon inte fått jobberbjudande hade hon velat flytta till en annan lägenhet. Anledningen är att hon upplever att lägenheten är för liten, men att hon accepterat boendesituationen då hon är student. Till sommaren tar hon examen och säger att hon upplever att hon då kommer ha en större möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden.
Kayennas kvadratiska lägenhet
Kayenna bor tillsammans med sin katt i en hyreslägenhet i Malmö på 24 kvadratmeter. Hon är 25 år gammal och studerande, men tar kandidatexamen till sommaren. Hon har bott i lägenheten i närmare tre år. Tidigare bodde hon i en större lägenhet, som också låg i Malmö. Det var en lägenhet som hade mer yta, men som också var mycket dyrare. En förändrad ekonomisk situation i samband med studier gjorde att hon behövde flytta till en mindre lägenhet. Trots att Kayenna inte vet om hon kommer att studera vidare eller börja jobba till hösten har hon börjat leta nytt boende. Lägenheten upplevs som för liten sett till yta och passar inte Kayennas behov. Hon upplever att hon behöver mer plats, och även en balkong för katten.
Alexanders kompakta lägenhet
Nyinflyttade Alexander har bott i sin hyreslägenhet på 16 kvadratmeter i sju månader. Han är 22 år gammal och studerande. Det var på grund av studier som han flyttade till en ny ort och behövde då ett nytt boende. Han sökte efter lägenhet i olika Facebook grupper när han fått besked om att han kommit in på utbildningen. Valet av lägenheten baserades på det centrala läget i staden och prisbilden. I nuläget vet han inte riktigt hur länge han kommer bo kvar i lägenheten, men letar inte aktivt efter nytt boende. Utbildningen löper under tre år och Alexander säger att det finns en möjlighet att han bor kvar under tiden han studerar. Han tänker att han i så fall söker annat boende när studierna är avslutade.
Julias genomgående lägenhet
Julia är 25 år gammal och studerande, men tar examen till sommaren. Hor bor själv i sin hyreslägenhet i Lund, med en boarea på 31 kvadratmeter. Då lägenheten ligger centralt i staden tyckte hon att den var passande. Julia har bott i lägenheten i ungefär ett och ett halvt år. Tidigare har det bott två personer i lägenheten, men Julia säger att hon upplever att det inte hade fungerat för henne. Då hon har en partner som bor på annan ort kommer hon att flytta till sommaren. Men även om hon hade stannat i Lund efter examen hade hon velat kolla på andra alternativ. Anledningen till det är främst att hon tycker att lägenheten har för lite förvaringsutrymme. I en framtida lägenhet kommer hon att vilja ha mer förvaring samt ett större kök med en större arbetsyta för matlagning.
Arkitektonisk kvalité – är det möjligt?
Intervjupersonernas lägenheter analyseras genom egenskapsfält för god bostadskvalité baserat på Bostaden som Arkitektur (1999) av Ola Nylander. I boken presenteras följande egenskapsfält: Material och detaljer; Axialitet; Rörelse; Omslutenhet; Ljus; Rumsfigurer och Rumsorganisation.
Analysen av planlösningarna visar att samtliga lägenheter har bristande bostadskvalité baserat på egenskapsfälten, då ingen av de fyra lägenheterna uppfyller alla de sju egenskapsfälten. Gällande axialitet och rörelse är det gemensamt för alla fyra exempel att de har en kort axial riktning, vilket påverkar rörelseflödet negativt. Axialiteten är den faktor som påverkar upplevelsen av rörelsen i lägenheterna och i detta fall begränsar den boende. Lägenheterna har små och trånga entréer, vilket i sin tur påverkar rummens läsbarhet. Trots att lägenheterna är olika utformade, har ingen bra omslutenhet vilket innebär att rummen är svåra och otydliga att läsa. Det leder i sin tur till att många rum blir slutna och har en känsla av stängdhet. Vidare har majoriteten av lägenheterna endast fönster på en vägg, vilket skapar ett enformigt ljus i bostäderna. Ljuset i lägenheterna begränsar den boende i starka kontraster mellan ljust och mörkt eftersom rörelsemönstret blir enformigt. Där emot finns det större fönsterpartier i två lägenheter, vilket är en fördel i smålägenheter eftersom ljusinsläppet blir betydligt större. Det blir ett mer balanserat ljus vilket i sin tur främjar rörelse i rummet. Samtliga lägenheter har utformningsbegränsningar, i form av bristande rumsfigurer, som påverkar den boendes möjligheter. Lägenheterna har ingen tydlig rumsfigur, vilket komplicerar den personliga tolkningen av utrymmet. I smålägenheter blir detta extra problematiskt på grund av begränsad yta. De boende får ingen möbleringsfrihet och känslan av ett hem försummas när det opersonliga tar över bostaden.
Relativ bostadsnöd
Baserat på intervjuer, foto-elicitering och en kartläggning av arkitektonisk kvalité har fem teman definierats; begränsat socialt umgänge, tvingande flexibilitet, permanent tillfällighet, tidsmässigt mödosamt boende samt upplevelse av en tillfällig boendesituation. Dessa teman utgör grunden för termen relativ bostadsnöd, ett sätt att förstå hur smålägenheter påverkar människor (Grundström, 2022). Intervjuerna förstärker de analyser av kvalité som gjorts, då de boendes erfarenheter av smålägenheter i hög grad stämmer överens med resultat från de planlösningar som analyserats.
Begränsat socialt umgänge
Boendets fysiska utformning kan påverka sociala relationer negativt. Utformningen av lägenheten begränsar det sociala umgänget när ytan inte räcker till. Brist på yta kan inskränka på det sociala livet, Kayenna som intervjuades beskriver hur hon upplever att hennes lägenhet inte ger möjlighet för olika typer av socialt umgänge i följande citat:
”Asså, det blir ju begränsat i o med möblerna jag har här är typ bara för mig, jag har ingen soffa så det är svårt att ha folk över. Vi sitter på kuddar på golvet typ… så ofta så är jag hemma hos familjen eller hos mina vänner, det är sällan att de är här hos mig.”
Kayenna är inte den enda som upplever att hennes boendesituation påverkar hennes sociala liv. Resterande intervjupersonen beskriver hur de har svårt att bjuda över familj och vänner, det begränsar vilken typ av sociala sammankomster man kan ha i sitt hem. De finns en samsyn hos de intervjuade att det är svårt att bjuda hem vänner och familj på middag eftersom det inte finns tillräckligt med plats i varken kök eller matplats.
Tvingande flexibilitet
De analyserade lägenheterna skapar en tvingande flexibilitet för de boende. Bristande yta leder till att de boende tvingas ha flera eller alternativa lösningar för användningsområden inom lägenheten. Öppna planlösningar kan vara negativt i smålägenheter eftersom många aktiviteter hålls i ett och samma rum vilket skapar en enformig känsla hos den boende. Det framgår från intervjuerna en önskan om att köket var ett separat rum samt mer välutrustat, eftersom det påverkar många aspekter i vardagslivet. Känslan av enformighet blir påtaglig när aktiviteter utförs i samma rum. Följande är citat från intervju med Kayenna:
”Jag är trött på att köket är en del av resten, jag vill gärna ha ett kök som är sitt eget rum för jag, även om min säng är på andra sidan av väggen så känns det fortfarande som att jag vaknar upp varje morgon o står i köket.”
Kayenna uttrycker även ett missnöje över att hon behöver utföra olika typer av aktiviteter i samma utrymme. Att behöva äta, plugga, hänga tvätt och plantera växter på samma plats i lägenheten ger en känsla av instängdhet. I Kayennas fall bidrar brist på avskiljbarhet till en negativ känsla för lägenheten.
Permanent tillfällighet
Generellt beskriver samtliga intervjupersoner hur de behöver anpassa ytor som en konsekvens av en öppen planlösning. Det framgår tydligt hur de boende har liten eller begränsad möjlighet att fritt kunna möblera sin egen bostad. Brist på möblerbarhet inskränker möjligheten att sätta sin egen prägel på bostaden vilket i sin tur försummar känslan av ett hem. Begränsad möbleringsmöjlighet samt anpassning av ytor för specifik användning är ett måste för intervjupersonerna på en daglig basis. Alexander berättar i följande citat hur ytor anpassas till olika funktioner samt hur rörelsen påverkas:
”Sängen har jag mer som soffa då, när jag haft kompisar eller såhär, eller ja jag har överkast och kuddar så jag kan ha, om man inte vill sita på en stol om man är hemma o tar det lugnt så har den fått den funktionen på det sättet (…) det är ju inte direkt så att jag kan gå runt i lägenheten. Jag kan sätta mig på stolen vid köksbordet eller lägga mig på sängen, sen är… o det är ju en halv meter mellan dem, så det är ju inte så mycket rörelse.”
Det blir en vardag där en permanent tillfällighet råder, en boendesituation som på ett sätt är permanent men som hela tiden behöver förändras för att passa dagens olika behov. Förändringar som är ett måste trots att det inte är något den boende önskar, utan någon som i stället bidrar till en negativ känsla över hemmet.
Tidsmässigt mödosamt boende
Lägenheter med minskad boyta blir ett tidsmässigt mödosamt boende. Boende får inte plats med praktiska saker så som förvaring och behöver på grund av det lägga mer tid på hushållssysslor. Brist på förvaringsyta var en stor anledning till att många av de intervjuade kände behov av att flytta. Alternativa lösningar kommer fram när tillräcklig förvaring inte finns i bostaden, vilket blir tidskrävande. En del av de intervjuande var fortfarande beroende av sina föräldrar för förvaring, där personliga tillhörigheter måste lämnas och hämtas hos familjemedlemmar. Julia beskriver hur hon förvarar kläder hemma hos sin mamma:
”Ja jag har vissa saker kvar där, och samma nu hade jag ju väldigt mycket jackor i hallen… men asså jag brukar ju lämna vinterjackorna hos mamma och så hämtar jag sommarjackorna. Asså så, så ja, jag har ju ändå stor hjälp av hennes förråd.”
Alla intervjupersoner påpekade hur de var tvungna att lägga tid på hushållssysslor varje dag. Allt från städning till organisering och disk. Alexander berättar att han lägger närmare 40 min varje dag på att diska och plocka undan eftersom ytan är så pass liten att det blir ett måste. Kayenna upplever ofta att det blir stökigt så fort hon ska göra något. Både Alexander och Kayenna känner att de ständigt plockar fram och undan olika saker i bostaden. De använder exempelvis matbordet och stolarna för att hänga upp tvätt på tork. Dels behöver de flytta om när tvätten ska hängas, dels behöver de arrangera om igen när de behöver använda bordet för något annat, så som att äta kvällsmat eller plugga. Det tar tid från vardagen att arrangera om i bostaden för anpassning till olika funktioner och aktiviteter. Det blir ett måste att lägga mer tid på boendet eftersom ytan är knapp.
En tillfällig boendesituation
En aspekt som många nämner är att de inte är möjligt att bo tillsammans med en partner i lägenheten. När det inte finns någon möjlighet att se sin egen framtid och framtid med sin partner i lägenheten, blir bostaden uppfattad som något tillfälligt. De intervjuade ser sin boendesituation som tillfällig och accepterar en rumslig ojämlikhet eftersom det är vad bostadsmarknaden erbjuder. Ekonomiska skäl gör att ingen av de intervjuade har möjlighet att bo i en större lägenhet, även om de så önskar. Kayenna berättar hur hon var tvungen att flytta till en mindre lägenhet på grund av hennes ekonomi:
”Jag bodde i en annan lägenhet som va större men också mycket dyrare, i Hyllie. Så jag skulle hitta en lägenhet som jag hade råd för, eller som jag kunde betala och var på lite olika visningar o så hittade jag denna.”
De intervjuade är tydliga med att de hade velat bo på större yta om de haft ekonomisk möjlighet. Det är snarare tvärtom så att de tvingas acceptera en tillfällig boendesituation som kan påverka de negativt. När boende situationen uppfattas som tillfällig blir det svårt att skapa känslan av ett hem. Samtliga intervjupersoner ser sin boendesituation som tillfällig där de inte kan visualisera en framtid för sig själva. Smålägenheter bidrar till en upplevelse av en tillfällig boendesituation. Alexander berättar hur han kan tänka sig bo i lägenheten under studierna:
”Det är väl då för i alla fall kandidaten ut nu, så… så totalt tre år då blir det väl under kandidaten. Efter det hade jag velat skaffa ny om jag inte gjorde det innan det.”
Relativ bostadsnöd – det nya normala?
De teman som analysen visar på kan definieras som relativ bostadsnöd. Begreppet har definierats för att tydligare kunna utläsa den problematik som smålägenheter kan skapa baserat på den boendes erfarenhet av livet i en för liten bostad (Grundström, 2022). Små ytor och små lägenheter analyseras ibland från ett trångboddhets-perspektiv, vilket är ett absolut mått. Totalt finns tre trångboddhetsnormer i Sverige. Den första normen kom år 1946, där högst två personer ska dela rum, utöver det ska det finnas ett kök i bostaden. Andra trångboddhetsnormen kom år 1967, där det fortfarande var högst två personer per rum, utöver det skulle både ett kök och ett vardagsrum finnas. Den tredje och sista normen kom 1986, där ska samtliga hushållsmedlemmar ha ett eget sovrum, med partners som undantag, utöver det ska det finnas ett kök och ett vardagsrum. Överstiger hushållsmedlemmarna dessa mått anses de vara trångbodda (Boverket, 2016). Relativ bostadsnöd bidrar i stället med en kvalitativ förståelse. När en lägenhet har dålig bostadskvalité (inte kan uppnå alla egenskapsfält) och påverkar socialt umgänge negativt, leder till mer tid för hushållssysslor och försummar känslan av ett hem, lider den boende av relativ bostadsnöd. Det är en boendesituation som kan påverka individen negativt och därmed personens deltagande i samhället (Grundström, 2022).
Relativ bostadsnöd innebär inte att alla boende i smålägenheter vantrivs i sina bostäder. Upplevelsen av boendet förändras över tid och beroende på livssituation. För de människor som inte är studerande och bor i smålägenheter har studien inte givit svar på hur pass de accepterar sin boendesituation. På grund av det begränsade antalet utförda intervjuer och analyser av planlösningar kan studien inte representera en generell upplevelse över vardagslivet i smålägenheter. Intervjupersonerna uttrycker en viss trivsel, det går att känna en nöjdhet över sin boendesituation även om den är tillfällig. Denna nöjdhet och acceptans över sitt boende är kopplat till att de är studerande. Det går att urskilja den genomgående lägenheten på 31 kvadratmeter från resterande lägenheter. Trots att lägenheten brister i många av egenskapsfälten möjliggör den för avskildhet och socialt umgänge på ett sätt som de andra lägenheterna inte gör. På 21 kvadratmeter har studien visat att det kan vara betydligt svårare att uppfylla egenskapsfält som skapar trivsel och välmående för den boende (Grundström, 2022). När studier avslutas uttrycker alla att de vill flytta till större lägenheter, men när främst smålägenheter byggs kan det bli problematiskt att hitta en större lägenhet. De accepterar bristande bostadskvalité då de ser sin boendesituation som tillfällig.
Behovet av permanenta bostäder till rimliga priser är idag stort i Sverige (Hansson & Öberg, i CRUSH 2020). Problematiken är att en konsekvens till att allt fler smålägenheter byggs kan bli att det inte finns större lägenheter att flytta till efter det att studierna är avklarade (Tykesson, 2022). Fler smålägenheter i kombination med att färre stora lägenheter på 4 rum och kök byggs, kan leda till en ökad relativ bostadsnöd. När människor med större ekonomisk tillgång flyttar in i mindre lägenheter, för att det är det enda tillgängliga på bostadsmarknaden, finns även en risk att allt fler hamnar helt utanför bostadsmarknaden. Smålägenheter kan möjligtvis vara en temporär och tillfällig lösning för bostadsbristen, för ett begränsat antal boende. Men det studien pekar på är att ”temporära och tillfälliga” bostäder främst påverkar de människor i vårt samhälle som har en osäker tillvaro eller begränsad ekonomi. Våra bostäder påverkar oss både psykiskt och fysiskt, så varför sätta våra medborgares hälsa på spel? Om smålägenheter ska vara en del av lösningen på bostadsbristen, behöver de bli mer permanenta i sin utformning.
Idag vet vi för lite om hur den relativa bostadsnöden ser ut generellt i Sverige. Bristande statistik och data kring yta på lägenheter, samt utformning av lägenheter sätter gränser för förståelsen av problemets storlek (Grundström, 2022). Samtidigt vet vi att smålägenheter ökar och är den lägenhetstyp som planeras mest i nybygge (Tykesson, 2022). Smålägenheter med bristande bostadskvalité ses som en lösning på bostadsbristen, men sker på bekostnad av de boende. Vi måste kunna ifrågasätt om det är rimligt att bo på ca 21 kvadratmeter och kunna se samband mellan individen och samhället. Vem bygger vi smålägenheter för och hur kommer eventuella konsekvenser boendet har på individen att hanteras? Samhället har ett ansvar gentemot medborgarna där en god bostad som inte påverkar hälsan negativt, inte bör ses som ett privilegium. Mer statistik, nya begrepp och relativa mått behövs för att förstå hur bostadsbristen påverkar våra medborgare.
Referenser
Boverket. 2016. Trångboddheten i storstadsregionerna. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/trangboddheten-istorstadsregionerna.pdf [Hämtad januari 2022]
Boverket. 2021. Bostadsmarknadsenkäten 2021. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsma rknadsenkaten/ [Hämtad februari 2022]
Bryman, Alan (2016). Social Research Methods. Oxford University Press.
CRUSH (2016). 13 myter om bostadsfrågan. Årsta: Dokument press.
CRUSH & Vänner (2020). Bostadsmanifest: 22 krav för framtidens hem. Årsta: Dokument press.
Grundström, Edith (2022). Relativ Bostadsnöd [Kandidatuppsats]. DiVa.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1676441/FULLTEXT02.pdf
Hernsell Norling, Ingrid (2015). Ändrade byggregler om små bostäder och studentbostäder. Boverket. [https://smarthousing.nu/wp-content/uploads/2015/03/Boverket.pdf]
Nylander, Ola (1999). Bostaden som arkitektur. Svensk Byggtjänst.
Sandberg, Matilda & Grander, Martin (2021). Trångboddhet i Malmö: En studie av trångboddhetens ojämlika utbredning och konsekvenser. SBV Working paper series 21:3. Malmö: Malmö universitet.
SCB (2016). Vanligast med 2 rum och kök på 57 kvadratmeter.https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Vanligast-med-2-rum-och-kok-pa-57-kvadratmeter/ [Hämtad februari 2025]
Soxbo, Stefan (2021). ”Här byggs 450 lägenheter där du bor på 18 kvadrat” Expressen.https://www.expressen.se/kvallsposten/har-byggs-450-lagenheter-dar-du-bor-pa-18-kvadrat/ [Hämtad mars 2025]
Tykesson, Tyke (2022). ”Byggtakten fortsatt hög i Malmö. Små lägenheter dominerar”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2022-03-21/byggtakten-i-malmo-fortsatt-hog– sma-lagenheter-dominerar [Hämtad april 2022]
Biografi
Edith Grundström är forskningsassistent inom projektet ”Allmänningar & stråk för rumslig rättvisa i urban fullåkersbygd” vid institutionen för urbana studier, Malmö universitet. Hon har examen inom bygg miljö och intresserar sig för urbana frågor, bostadsutformning och framtidens bostäder.