Kartläggningsimpuls
Lize Mogel ställer under 2000-talets första decennium sig frågan, vad det stora intresset för kartor beror på och beskriver detta intresse som en kartläggningsimpuls. Då har Mogel redan en praktik av görandet av kartor genom konsten sedan 1990-talet (Mogel, 2026). I avhandlingen Konst och Kartläggning av Karolina Uggla (2015) används Mogels fråga och möjligheten att se anhopningen av uttryck i konstnärers arbete med kartor och kartografi kring 1970 som en kartläggningsimpuls. Kartläggningsimpuls är Ugglas översättning av Svetlanas Alpers ‘the mapping impulse’ från studien The art of Describing från 1983 om det Nederländska 1600-talsmåleriet. Alpers hävdar att det nederländska 1600-talets måleri sker i en annan kontext än kartläggningsimpulsen i det senare 1900-talet. Separationen mellan konstnärliga bilder respektive kartografiska representationer, mellan dekoration och kunskap, skulle ha varit främmande i den nederländska kontexten. Uggla (2015) använder ordet impuls som betecknande för en praktik, en rörelse framåt. En rörelse som inte blir till i betydelse, instinkt eller drift. Gränsdragningar mellan bilden och texten, konsten och kartan som kunskapskälla blir då till genom skillnader.
Alpers citerar geografen J. Wreford Watson för att förtydliga att det inte finns en separation mellan ett kartstuderande och ett konststuderande: ‘…while once it was said that, that it is not geography which cannot be mapped, now it is thought that the geography of land is in the last resort the geography of the mind’ (1983). Alpers finner detta tillstånd i samtidskonsten när konstnärer använder kartan. Utförandet förändrar och formar på obestämbara sätt observationen. Att observera skiljer sig då inte från det nedtecknade av det som observeras, att observera är inte skilt från utförandet. Genom Ugglas tolkning finns där en samtidighet i observationen och nedteckningen. Observatören är en aktör som registrerar-kartlägger något samtidigt som aktören befinner sig i detsamma.
I början av 1900-talet utmanade Niels Bohr med sina experiment Isac Newtons antaganden att världen utgjordes av specifika och avgränsade objekt som kan representeras oberoende av vilken apparatur som än används. Uppdelning mellan subjekt och objekt blev inte längre möjlig då det visade sig att instrumentet som användes för att observera ett objekt inte var neutralt utan en egenskap av fenomenet som erfars då något studeras eller observeras (Borges, 1975). Karen Barad (2003), som arbetar vidare på Bohrs arbete, talar om agentiella snitt i utförandet av observation. Ett snitt som enbart kan uppföra en temporär och avgränsad beskrivning då observatören inte kan vara utanför det observerade.
Förekomsten av kartläggningsimpulser kring 1970-talet verkar Uggla tolka som en strategi för att förhålla sig till förändrade världsbilder och verkligheter. Detta när digital teknik möjliggör förståelsen att det var en utopi att all information kunde finnas till för alla. Att kartlägga genom konstnärlig praktik vid den här tidpunkten, tillvägagångssättet i en kartläggningsimpuls, förstås som öppna processer, pågående och i ständig omvandling. Kartan som visuellt och materiellt objekt blir till i detta förfarande. Kartan blir till en bild som representerar hur konst liksom resten av samhället söker olika sätt att förhålla sig i en värld i en pågående snabb förändring (Uggla, 2015). Om frågan som Mogel ställde sig ställs idag – så ställs frågan i en värld som återigen beskrivs som stadd i snabb förändring men nu dominerar förekomsten av den digitala bilden över den analoga, hastigheten är än högre och digitala lagringsplatser fler och större. Uggla använder sig av konstnären Robert Smithsons (1968) användning av Lewis Carrolls (2010; 2014) två exempel av kartor; Kartan av ingenting och Kartan av allting, för att genom de ytterligheterna kunna tala om språk, skala, bild och materia.
Processer: Alvesta konsthall
Möjliggör samtidens digitala tänkande och förväntan om okänd digital tid att tänka ingenstans och överallt i en samtidighet? Blir Tegen i skala 1:1 (Nilsson, 2018) som situerad och överskridande vad gäller plats och koncept av tid? Ned- och uppgrävningar av våra kartor och insamlade objekt, kunde de alls bli till uppmärksamma deltagare i en specifik ekologisk gemenskap som väv med jord? (Nilsson, Wendt & Grundström, 2021) Försök där vi utmanar och prövar koncept av tid, lager och punkter samt alternativa förståelser av tid. Göra Allmänningar kan då förstås som ett försök att utforska genom återbesök av Allmänningen för möjliggörande av allmänningars återkomst.
Filmen Göra Allmänning
Detta arbete försöker reflektera över kartläggningsimpulser genom ett görande. Kameran registrerar en åkning längs bilvägar som omgärdar beträderna i Staffanstorp. Historiska kartor vi funnit visar området vi färdas genom tillsammans med en stationär GPS i en bil.
Not
En tidigare verison av textem ocj verket har publicerats i Nilsson, Annelie, Wendt, Cecilia & Karin Grundström (2021). Att Göra Allmänning/ar. Åbergs Tryckeri.
Referenser
Alpers, Svetlana (1983). The Art of Describing. Dutch Art in the Seventeenth Century. University of Chicago Press.
Barad, Karen (2003). Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter. Signs: Journal of Women in Culture and Society, Vol. 28, no. 3. s. 801-831,
Borges, Jose Luis (1972). A Universal History of Infamy. New York.
Carrol, Lewis (2010). Sylvie och Bruno (C. Ekvall, Övers.). Vertigo. (Orginalarbete publicerat 1889).
Carrol, Lewis (2014). Snarkjakten. (I. Nilsson, Övers.). Ellerström. (Orginalarbete publicerat 1876).
Nilsson, Annelie (2018). Jord-Minne. https://annelienilsson.net/annelienilsson/jordminne. [Hämtad juni 2026]
Nilsson, Annelie, Wendt, Cecilia & Karin Grundström (2021). Att Göra Allmänning/ar. Åbergs Tryckeri.
Mogel, Lize (2026). https://www.publicgreen.com/ [Hämtad juni 2026]
Smithson, Robert (1968). A Museum of Language in the Vicinity of Art, i (red.) Jack Flam, Robert Smithson: The Collected Writings, s. 78–94, 1996. University of California Press.
Uggla, Karolina (2015). Konst och kartläggning kring 1970. Modell, diagram och karta i konstens landskap. Diss. Stockholms universitet. Makadam.
Kartor och digitala arkiv
Lantmäteriet (1860). Generalstabskarta 1860. Akt: Malmö 1-1. [Kartografiskt material]. Tillgänglig: Lantmäteriets historiska kartarkiv.
Lantmäteristyrelsens arkiv (1784). Särslöv nr. 1–16. Storskifte på inägor. Per Larsson Sommar, Salomon Jakob Örngren. Akt: L198-4:2. [Kartografiskt material]. Tillgänglig: Lantmäteriets historiska kartarkiv.
Lantmäteristyrelsens arkiv (1806). Särslöv nr. 1–16. Enskifte. Erland Magnus Rosell. Akt: L198-4:3. [Kartografiskt material]. Tillgänglig: Lantmäteriets historiska kartarkiv.
Rekognoceringskarta (1812). Tillgänglig: Malmö stads historiska kartarkiv. https://stadsatlas.malmo.se/stadsatlas/
GPS: Touchscreen 7 Scandinavia 2018/2
Biografi
Cecilia Wendt är konstnär och har en masterexamen i bildkonst (MFA) från Valand 1990; Kungliga Konstakademien i Köpenhamn 1992–97 och CalArts 1997/1998. Hennes verk har ställts ut i Venedig, Singapore, på Triennalen i Echigo-Tsumari, på Moderna Museet, Tensta Konsthall, Louisiana, The New Museum, Museo Tamayo osv. Teoretiskt utgår hennes verk från vardagsliv, feministisk posthumanism, teknik, mobilitet och pedagogik.