Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Höganäs ur Lera

Elise Aldén

Genom en kartläggning av Höganäs framkommer hur en lokal naturresurs påverkar stadens framväxt och identitet, såväl lokalt som globalt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Lera, ett material som systematiskt utvunnits över hela Kullahalvön under 150 år. I spåren av gruvindustrin fortsätter Höganäs utvecklas ur Lera.

Nyckelord: , ,

DOI:
Publicerad: juni 2023
Print Friendly, PDF & Email

Lera

Varje millimeter av jordens yta är i konstant förändring. Snabb, som långsam. Världen som vi känner till den idag, är del av en process som sträcker sig tillbaka miljoner av år och påverkas av kontinenternas förflyttningar, klimatförändringar och naturens avtryck (Massey, 2005, p. 133). Människor är en del av denna process, inte minst genom hur vi konstruerar vår omgivning genom att manipulera naturens materialitet (Fehn & Fjeld, 1988, p. 244).

I vissa samhällen är människans avtryck på sin miljö, i relation till lokala materialresurser, extra påtaglig. Höganäs kommun utgör just ett sådant fall. Äldre gruvkartor redovisar hur hela Kullahalvön delats in i ett systematiskt rutnät av utgrävda och planerade gruvgångar för utvinning av stenkol och lera (se karta 1 och 2). Ett besök till platsen visar spår av hur samhället geografiskt, arkitektoniskt och socialt påverkats av detta. Stadsbilden domineras av arkitektur i en varierande ålder med fasader av tegel eller puts, samt tak av tegelpannor. Butiker, industrier, skulpturer och museum skyltar såväl materiellt, som informativt, om den tradition av hantverk i keramik för vilken staden är känd. I stadens utkant ligger industriområden, visserligen av nyare plåtkaraktär, men som visar sig vara placerade på samma mark som en gång huserat lerindustrins fabriker. Intill ligger naturreservatet Ärtan och Bönan, två varphögar, som naturen tagit över efter gruvindustrins nedläggning. Bortom reservatet och industriområdet sträcker sig vidderna långa över de åkrar, där lerjorden nyttjas av lantbrukarna. Och bortom vidderna sträcker sig Höganäs ABs globala koncern till alla världens hörn.

Besöket till platsen väcker frågan:

Hur har och fortsätter Höganäs planeras och identifieras utifrån områdets utvinning av lera under industrialismen?

 

Karta 1: Ahlanzberg, Höganäs Stenkolsgruvor, plan för bladindelning. 1938  
Karta 2: Ahlanzberg, Höganäs Stenkolsgruvor, nr 810B. 1938
Karta 3: Aldén, Höganäs ur Lera, 2023

Kartlagt område

Karta 4: Aldén, Kartlagt område i Höganäs, 2022. Kartan baseras på Lantmäteriet (2022)

Genom en kartläggning av Höganäs nordöstra del, med en omkrets av en mil (se karta 4), synliggörs hur området planerats utifrån dess utvinning av lera. Området har undersökts genom platsbesök, litteratur och analys av historiska kartor, samt genom att rita egna.

Analysen synliggör samband mellan stadens framväxt och dess industri, bebyggelse, natur och kultur, som har sitt ursprung och fortsätter utvecklas ur den exploatering av lera som dominerade området under industrialismen. Kartläggningen bör läsas som en samling ofullständiga fragment av lerans påverkan på Höganäs framväxt från då till idag. 

Kartläggningen har sammanställts i kartan Höganäs ur Lera (se karta 3), vilken refereras till i texten via sitt koordinatsystem A1-D9. Denna kompletteras med geografiskt knutna kartor som ritats i anknytning till olika delar av området som leran påverkat; åkermark, natur, fysisk gestaltning, hantverk och industri.

Lera ur rörelse

Karta 5: Aldén, Lermark i relation till tidigare gruvschakt, 2022. Kartan baseras på Ahlanzberg (1938), SGU (2020) och Lantmäteriet (2022)

Lera formas ur jordens rörelse. Dess små partiklar binds ihop och rör sig med vatten i marken (SGU, 2022). Leran rör sig igenom Höganäs och formas över flera hundra miljoner år (Esko, 1978, p. 26).

Leran förflyttas desto snabbare av människan. Från slutet av 1700-talet och 150 år framåt grävdes ett tätt nätverk av tunnlar fram för att bryta stenkol och lera i området (se karta 5) (Höganäs Museum, 2023). Trots farliga och slitsamma arbetsförhållanden utvecklades en stolthet hos gruvarbetarna över tekniken att hugga ut lera för hand. Förutom ett rörelsemönster av att hugga använde arbetarna även andra sinnen för att avläsa förhållanden i gruvan, såsom hörseln för att kunna avgöra om tunnlarna var påväg att rasa samman eller inte. Hantverket i gruvan överfördes mellan generationerna och ansågs gå förlorat vid maskinernas införande i slutet av gruvnäringens epok i området (Westerholm, 197?).

Ett mjukare hantverk utvecklades när leran ovan mark nådde konstnärernas händer, som genom drejskivans snurrande på bara några minuter kunde forma keramik av olika slag. Hantverket är fortfarande aktivt i området, även om själva leran in längre kommer från Höganäs. Fötterna snurrar skivan och händerna formar leran med vatten och rörelse. Formerna omvandlas till statiska minnen av denna process genom att brännas i höga temperaturer. Även här överförs hantverket från generation till generation. I fabriken Saltglaserat, som fortfarande är verksam i Höganäs, finns en ensam man kvar vid drejskivan och håller produktionen av saltglaserat keramik vid liv. Han hoppas få en lärling vid sin sida som kan föra den snart 200-åriga traditionen vidare (Saltglaserat i Kullabygden AB, 2023).

Utsnitt karta 3; A6-D9

åker ur Lera

Karta 6: Aldén, 2022. Åkermarkens utbredning och klassning. Kartan baseras på Region Skåne (2022), SGU (2020) och Lantmäteriet (2022)

Lera formar åkermarken. I Höganäs är den högt klassad (se karta 6) tack vare lerans förmåga att binda vatten och näring (Naturskyddsföreningen, 2021). Därför vänds den rationellt, år efter år, genom plogens blad. I en landskapsbild som varierar med säsongen syns den i vidder av bruna ränder som successivt täcks av gröna och gula grödor.

Innan industrialiseringen skiftade samma landskap i en variation av fäladsmarker, lövskog, slåtterängar och mindre åkerytor. Redan under den yngre stenåldern, ca 3000 f.kr. påbörjades denna process där människor omvandlade naturen i området till brukade landskap. Kullabygden tillhör det område där Sveriges äldsta bondekultur utvecklades (Länsstyrelsen, 2006).

Utsnitt karta 3; C1-D3

natur ur Lera

Karta 7: Aldén, (2022). Naturområden. Kartan baseras på Ahlanzberg (1938), Höganäs Kommun (2017) och Lantmäteriet (2022)

Lera formar framtidens naturområden. I Höganäs växer grönområden fram över områden som människan anser förbrukade (för tillfället). Över igensatta gruvschakt, varphögar eller i skyddszoner kring industrier (se karta 7).

Mest utmärkande är det lilla naturreservatet Ärtan och Bönan, vilket fick sin status som reservat 2019, med hänvisning till dess biologiska och kulturhistoriska värde samt rekreationsvärde. Namnet sägs härstamma från formen av de varphögar som växtligheten vuxit upp på och kring.

Liknande partier skog, men av en vildare karaktär, finns i de västra delarna av området. Dessa består främst av lövsumpskog, som genom kommunens naturvårdsplan bedöms ha höga naturvärden om de lämnas till att utvecklas fritt, men lämpas ej för rekreation. Det är oklart vem som äger marken (Höganäs Kommun, 2017, p. 112).

Blickar man tillbaka 200 miljoner år bestod istället majoriteten av landskapet av lumpskog. Träd som sedan förmultnat och pressats samman till den stenkol som utgjorde grunden till gruvnäringens start i området (Länsstyrelsen, 2006).

Utsnitt karta 3; C4-D6

gestaltning ur Lera

Karta 8: Aldén, 2022. Bebyggelsens utbredning 1840-2023. Kartan baseras på Ahlanzberg (1938), SGU (2020), Höganäs Kommun (2010) och Lantmäteriet (2022)

Lera formar objekt, hus, städer. I Höganäs syns den fysiskt i staden genom tegel, tegelpannor, markbeläggning och lergods. Under jord ringlar sig glaserade stengodsrör osynligt fram i Höganäs avloppssystem (Möllerfors, 1997). Rören, teglet och murbruket framställdes från den lera som benämns Vallåkralagren (Esko, 1978, p. 26). Under denna utvanns lera från Gruvlagren, som med sin höga kolhalt klarade av att brännas i högre temperaturer och återfinns därför i eldfast tegel (Esko, 1978, p. 27).

Vägar och järnvägar byggdes, forslade leran till industrierna och från industrierna till hamnen och världen utanför Höganäs. Bostäder och andra behovsbyggnader var ett sätt att locka till sig gruvarbetare till trakten (Möllerfors, 1997). Bebyggelsen i Höganäs har således successivt och geografiskt vuxit fram i relation till gruvnäringens utvidgning och dess infrastruktur (se karta 8).

Nästan uteslutande har den och fortsätter den byggas på mark med låg halt av lera (se karta 8), eftersom lerjord är svår och dyr att utföra grundarbete på (SGU, 2021). Det är dessutom i dessa marker som det gamla gruvnätverket ligger begravt, vilket gör marken ytterligare riskfylld att bygga över (Höganäs Kommun, 2019, 10).

Utsnitt karta 3; A4-B6

Höganäs AB ur Lera

Karta 9: Aldén, 2022, Höganäs ABs fastigheter. Kartan baseras på Lantmäteriet (2022) och Höganäs AB (2022)

Lera formar globala varumärken. Höganäs AB, en global koncern med fabriker och kontor över hela världen, har sitt ursprung i Höganäs Stenkolsverk, som grundades 1797 för att utvinna lera och stenkol i nordvästra Skåne (Möllerfors, 1997). Bolaget har gjort sig ett namn för både utvinning av råmaterial, samt designen och produktionen av objekt baserade på dessa material. Det som främst anknyter dem till namnet Höganäs är leran och keramikproduktionen, som under en lång tid var ett samarbete mellan företaget och de konstnärer som utformade produkterna. Tillsammans signerade de keramiken Höganäs plus varje enskild konstnärs signatur. Denna keramik återfinns idag i skåpen i var och vartannat hem i Sverige.

För att locka till sig arbetskraft till de slitsamma arbetet i gruvorna byggde bolaget bostäder, utvecklade pensionssystem för arbetare och dess familjer, erbjöd penninggåvor för att få arbetare att gifta sig och bosätta sig på orten, startade posttjänst, bekostade renovering av kyrkor osv. (Möllerfors, 1997). Bolaget bidrog därmed till utformningen av ortens  sociala och fysiska strukturer.

Fortfarande medverkar Höganäs AB till utvecklingen av dessa lokala strukturer. Efter att lerbrytningen stängde ner i mitten av 1900-talet satsade företaget på produktionen av järnpulver. Produktionsanläggning, regionalt huvudkontor och forskningscenter i företagets ägo, ligger belägna i Höganäs (se karta 9) och bidrar till arbeten i området (Höganäs AB, 2022). Fabrikernas restvärme omvandlas till fjärrvärme och värmer upp stadens hus (Höganäs Energi AB, 2022).

Kring fastigheterna finns en säkerhetszon av karg natur (se karta 9). För att kunna upprätta denna säkerhetszon under 90-talet krävdes stora rivningar av kvarteret Sandflyget, där mer än 2/3 av stadsdelen revs. Resterande bebyggelse i stadsdelen blev kulturskyddad, vilket drev på investeringsintresset för fastigheterna. Från att ha bebotts av gruvarbetare och deras familjer lockade arkitekturen till sig semesterboende från andra delar av landet (Ranby, 2015, p. 88).

Höganäs AB påverkar staden direkt genom sina fastigheter, men också indirekt som en representation av Höganäs. Denna identitet har sedan gruvnäringens början haft globala anknytningar. Några värda att nämna är; den engelska gruvingenjören Thomas Strawfords anställning 1797; det lager för Höganäsprodukter som anlades i Hamburg 1867; ryska desertörer, som anställdes 1810 (Möllerfors, 1997); konstnärerna Erik Grates och Rob Nilssons ”Höganäsvägg” i keramik, som representerade Sverige på världsutställningen i Paris 1937 (Lilly, 1937); Höganäs ABs grundande av Swedish Powder Sponge Iron and Metal Powder Corporation i USA 1950, (vilket året därpå byter namn till Hoeganaes Sponge Iron Corporation) och bolagets globala utvidgande under 80- och 90-talet till bland annat Kina, Japan och Brasilien (Möllerfors, 1997).

 

Utsnitt karta 3; A1-B3

Kultur ur Lera

Lera formar kultur. Kartläggningen Höganäs ur Lera visar att lerans utvinning i området har format och fortsätter utveckla den lokala och globala kultur som kan kopplas till namnet Höganäs. I denna kultur finns det kontraster som är beroende av varandra. Kroppens rörelse i relation till bearbetningen av lera är en av dessa. O ena sidan krävdes kroppsstyrka och närvaro i gruvorna för att forsla leran säkert upp till ytan och o andra ett försiktigt mjukt arbete med händer för att forma den ovanför. Slitsamt arbete och kreativt konstnärskap som stod i förbindelse med varandra.

Kulturen kring båda dessa kroppsarbeten är starkt förknippad till en kultur som växte fram genom generationer i Höganäs. Genom detta arbete skapades också en relation mellan industri och kultur som bolaget Höganäs nyttjade. De lyckades skapa en storskalig produktion av något som ansågs vara och fortfarande anses ha ett stort kulturvärde. Signaturen Höganäs + konstnär vittnar om en tradition där dessa går ihop. På vilket sätt är denna kultur fortfarande verksam? Hur involverade är bolaget Höganäs AB i den hantverks- och utställningsverksamhet som staden idag framhäver?

Dessutom finns det en intressant lokal och global sammankoppling där Höganäs geografiskt är en liten ort som förknippas med en lokal tradition av utvinning av lera och utformning av keramik. En tradition som skapar en tillhörighet inom orten. Samtidigt är Höganäs ett globalt namn, en koncern med fysiska platser över hela världen, där just namnet Höganäs är en viktig drivkraft för företagets utveckling. Höganäs ”lokala tradition”, som orten är mån om att bevara, är i allra högsta grad också global. Benämningen lokal tradition används ofta som argument för bevarandet av kulturarv. Skulle den fortsatta utvecklingen av staden påverkas om vi istället såg kulturarvet som något som dessutom är globalt förankrat?

Leran i sig, som anses vara en lokal företeelse, är i allra högsta grad skapat genom en global process, genom den rörelse som tagit miljoner av år. Utan människans påverkan fortsätter den att flytta sig och förändras under mark. Utifrån det perspektivet kan den ses som en förbipasserande företeelse, som i en tid av mänsklig utveckling fångats upp och ändrat form ovan jordens yta.

Karta 3: Aldén, Höganäs ur Lera, 2023

Referenser

Ahlanzber, E. (1938) Karta över Höganäs Stenkolsgruvor  [karta]

Esko, D. (1978) Beskrivning till jordartskartan Höganäs NO/Helsingborg NV. Ljungbergs Boktryckeri AB ISBN 91-7158-134-0

Fehn, S. & Fjeld P.O. (1988) ‘Has a doll life?’ i Norberg-Schulz C. & Postiglione G. (ed) Sverre Fehn – Works, Projects, Writings, 1949-1996. (p.244) The Monacelli Press

Höganäs AB. (2022) Här finns vi. https://www.hoganas.com/sv/about-hoganas/our-location/

Höganäs Energi (2023) Fjärrvärmenätet i Höganäs. https://www.hoganasenergi.se/fjarrvarme/

Höganäs Kommun (2010) Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. https://docplayer.se/17506465-Fordjupning-av-oversiktsplanen-for-hoganas-och-vasby.html

Höganäs Kommun. (2017) Kullahalvöns Natur, Naturvårdsplan för Höganäs Kommun 2017-20226 https://www.hoganas.se/boende-trafik–miljo/stadsutveckling/oversiktsplan-och-detaljplaner/ovriga-planeringsdokument/naturvardsplan-for-hoganas-kommun-2017-2026.html

Höganäs Kommun. (2019) Naturreservatet Ärtan och Bönan, Höganäs kommun. https://www.hoganas.se/download/18.3efc7ab1177db3efbe457f16/1616076369584/%C3%84rtan%20och%20b%C3%B6nan.pdf

Höganäs Museum (2023) Gruvan. https://www.hoganasmuseum.se/historia

Lantmäteriet (2022) [karta] 1:10 000 Nedladning, raster

Lantmäteriet (2022) Vem äger fastigheten https://vemagerfastigheten.lantmateriet.se/

Lilly, J. (1937) Sveriges paviljong på Parisutställningen 1937 Mottagningshallen med relief i gult lergods av Robert Nilsson och Eric Grate [foto]

Länsstyrelsen (2006) Kulturmiljöprogram: Höganäs kommun. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/kulturmiljoprogram-hoganas.html

Länsstyrelsen (2006) Kulturmiljöprogram:  Skånes historia och utveckling https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/odlingslandskapets-geografiska-forutsattningar.html

Massey, D. (2005) For Space. SAGE Publications Ltd. Reprint Trowbridge: The Cromwell Press Ltd

Möllerfors, R. (1997) Höganäs AB röster under 200 år. Globograf AB

Naturskyddsföreningen (2021) Sveriges Jordar https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/sveriges-jordar/

Ranby, H. (2015) Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering – erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014. Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage, 7, 81-90.

Region Skåne (2020) ’Klassning av jordbruksmark i Skåne’ [karta] i Regionplan för Skåne 2022-2040, samrådshandling

Saltglaserat (2023) Anders Johansson, mästerdrejare. http://www.saltglaserat.se/om-anders-johansson-22986316

Sveriges Geologiska Undersökning. (2020) Kartvisaren Jordarter [karta]  1:25 000-1:100 000. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html

Sveriges Geologiska Undersökning (2021) Ler- och siltjordar https://www.sgu.se/anvandarstod-for-geologiska-fragor/geologi-i-oversiktsplanering/byggande-och-infrastruktur/kostnader-och-resurseffektivitet-for-byggnation-pa-olika-markforhallanden/ler-och-siltjordar/

Westerholm, G. (197?) ’En kolgruvearbetares minnen’ i Kullabygd 1996. https://www.hembygdshistoria.se/kullens/kullabygd/minnen3.htm

Biografi

Elise Aldén är adjunkt på Malmö Universitet, Institutionen för Urbana Studier där hon medverkar i forskningsmiljön Stadens Rum. Hon är även praktiserande arkitekt och driver studion HandHand. Hon är särskilt intresserad av att undersöka och förstå arkitektur i relation till människans sociala liv utifrån material, praktiskt byggande och minne.

Institutionen för Urbana Studier, Malmö Universitet

Urban Social Atlas Öresund presenterar kritisk, bildbaserad forskning med fokus på relationen mellan människan och den byggda miljön. Syftet med Atlasen är att sprida och göra forskning tillgänglig för en bredare publik genom att publicera korta forskningsartiklar. Atlasen tillhandahåller ett publikationsutrymme för forskning, interventions- och konstnärligt utvecklingsarbete som inkluderar text och bilder; som exempelvis ritningar, kartor, foto eller film.

Atlasen är avsiktligt öppen och inkluderande vad gäller olika sociala forskningsfrågor såväl som olika forskningsansatser. Forskningsfrågor kan omfatta aktuella utmaningar inom bostadsfrågan; mobilitet; segregation; sociala rörelser; transport; stadsklimat; stadsplanering; stadsnatur och användningen av det offentliga rummet. Forskningsfrågorna analyseras med ett kritiskt förhållningssätt eller genom olika perspektiv på ojämlikhet eller orättvisa. Undersökningsformerna kan innefatta en rad olika tillvägagångssätt och metoder; från arkitektur; konst; design; film och fotografi – till etnografi; geografi och samhällsvetenskap. Geografiskt är Atlasen fokuserad på den dansk-svenska regionen Öresund. Jämförande studier med andra städer, regioner eller länder är också välkomna.